Åh. Förr om åren lärde jag mig att sluta gråta. I alla fall öppet bland folk. De som mobbade mig skulle inte få nöjet att se mig gråta. Jag blev så bra på att låta bli att det dröjde 10 år för mig att gråta över min mammas död.
Numera gråter jag för allt möjligt. Från orättvisor i världen till sorgliga tecknade filmer. Jag är inte så kräsen på den fronten ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar