Det tog ett par månader innan jag insåg att jag inte gjorde det längre. Ganska många faktiskt, och det säger en hel del om hur ofta jag gjorde det innan, eftersom jag inte ens märkte att jag slutat.
Jag blev ganska förvånad över att det gått så länge till att börja med. Sedan började jag tänka på det lite mer. Notera det en gång i månaden sådär och idag är det ett helt år sedan. Jag minns när jag sist gjorde det. Det var skapande inblandat den gången. Jag tänkte att jag skulle skapa som en 'äkta' konstnär. Ja, det var min tanke där och då.
Sedan blev det en grej av det. Ett helt år utan? Ja varför inte, det är väl inte omöjligt. Och nej, det var det inte. Det var inte omöjligt, det var inte svårt, jag känner inget behov av att göra det. Det är ingen stor grej. Eller är det det?
Förr gjorde jag det oftare. I sociala sammanhang, på sociala tillställningar. Men för ungefär två somrar sedan var jag på en tillställning som varade i 3 dygn, och andra dygnet valde jag att avstå. Jag gav bort det jag haft med mig. Det 'funkade' ändå. Jag ville inte. Kanske var det där och då ett litet frö såddes? Eller så var det bara ett sammanträffande.
Man behöver inte ha problem för att sluta göra något. Det behöver inte alls vara så. Men just nu känns det väldigt bra att jag har valt såhär. Jag säger inte att jag aldrig någonsin kommer göra det igen. Men just här och nu och framöver så har jag valt bort det. Det är inte viktigt.
Jag vill inte dricka. Alltså låter jag bli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar